En vinter som stänger in – Man har inget val, renarna måste överleva
När vinterns is låser betesmarkerna och renarna inte längre kommer åt maten, ställs renskötarna inför ett svårt beslut. I Malå sameby kom det beslutet tidigt i år. Ordförande Jonas berättar om vintern som ställde allt på sin spets – om foderkostnader, klimatförändringar och en vardag där man tvingas hoppas att det ändå ska gå. ”Det är det som är det stora kruxet,” säger han. ”Man vet inte hur, men man löser det ändå.”
Beteskris i norr – renarna fick hämtas hem i förtid
Det är en klar och kall vårvinterdag i Malå. Snön glittrar, solen värmer försiktigt – men under ytan ligger en verklighet som inte syns vid första anblick. För Jonas Larsson ordförande i Malå sameby, började året med ett beslut han helst hade sluppit fatta: att ta hem renarna från fjället flera veckor tidigare än vanligt. Orsaken var is.
”Det är betesförhållandena som gör det. Marken fryser till, det blir is längst ner och då når renarna inte laven. Det är som att låsa in maten för dem,” berättar han.
När renarna inte kan äta på egen hand, måste människan träda in. I praktiken betyder det att man måste föra in djuren i hägn och börja med vinterutfodring – något som snabbt blir kostsamt.
Kostnader som skenar – och ingen garanti för stöd
”Det blir enorma kostnader, tyvärr,” säger Jonas. ”Men man har ju inget val. Man måste ju få det att överleva.”
Det handlar om hö, kraftfoder, logistik, extra arbetsinsatser. Och det handlar om något mer – om ett sätt att leva som ständigt utmanas av ett klimat i förändring. Vinterbetet är en central del av renskötseln, och när det fallerar blir konsekvenserna omedelbara.
Frågan alla ställer sig: hur får man ihop det ekonomiskt?
”Det vet jag nästan inte själv,” säger Jonas och ler snett. ”Men man måste ju. Det här måste ju gå på något sätt. Och när man väl är mitt i det, då löser det sig. På något sätt.”
När klimatet förändras – förändras allt
Det som sker i Malå är inte unikt. Renskötare i hela Sápmi vittnar om liknande problem: vintrar som börjar med snö, följs av tö, och sedan fryser till igen. Resultatet blir skare, is, och förstörda betesförhållanden. Forskningen talar sitt tydliga språk – klimatförändringarna påverkar renskötseln, och det snabbt.
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet har antalet dagar med ”betesbar mark” minskat dramatiskt de senaste decennierna. Istället ser man fler perioder med växlande temperaturer som skapar isiga lager i snön – och blockerar renarnas tillgång till lav.
”Det är ju inte bara i år det här händer,” säger Jonas. ”Det har blivit mer och mer såhär. Och vi försöker anpassa oss. Men det är svårt.”
Stöd finns – ibland
När vintern slår till som hårdast finns det möjlighet att söka stöd från staten. Men det är varken garanterat eller särskilt snabbt.
”Om man ser att det blir riktigt kärvt, då kan man ansöka om katastrofstöd,” berättar Jonas. ”Men det beror på om det finns medel, och det tar tid. Det är inget man kan räkna med
