Kristina navigerar utifrån en tuff verklighet från 11 till 3 butiker:

I Gislaved ligger Önskabutiken, en verksamhet med anor från 1949. Kristina Kopsch har drivit butiken sedan 1986 och har under sina 40 år som entreprenör upplevt både stark expansion och perioder av tuffa rationaliseringar. För bara fyra år sedan sträckte sig hennes företagande över 11 olika enheter – en blandning av Önskabutiker, Lekia-butiker och delägarskap, utöver en växande webbshop.

Idag ser strukturen annorlunda ut. Efter några utmanande år i detaljhandeln består verksamheten nu av tre fysiska butiker samt e-handel.

– Vi har fått kapa alla timmar vi kan för att hålla balansen, förklarar Kristina Kopsch.

Personalstyrkan och de rörliga kostnaderna

Nedskalningen av antalet butiker har också speglat sig direkt i personalstatistiken. När verksamheten var som störst fanns ett 60-tal anställda på lönelistan. Idag sysselsätter företaget runt 20 personer, där många arbetar färre timmar än tidigare.

I en bransch med små marginaler blir hanteringen av personalens frånvaro och bemanning en central logistisk och ekonomisk utmaning.

– Skulle någon bli sjuk försöker vi undvika att plocka in en vikarie. Istället får vi som är kvar springa lite fortare. Vi är tre delägare i botten som far mellan butikerna och täcker upp där det behövs, säger Kristina.

Sjuklönens ekonomiska mekanismer för småföretag

Sjuklöneansvaret är en fråga som påverkar likviditeten direkt i mindre bolag. Enligt gällande svenska regler har arbetsgivaren ansvar för att betala sjuklön (motsvarande 80 procent av lönen) under de första 14 dagarna av en anställds sjukperiod, minus det lagstadgade karensavdraget.

Diskussioner om att förändra eller helt slopa karensavdraget väcker frågor kring hur kostnadsbördan ska fördelas mellan stat och enskilda företag. För Kristinas del handlar det om en direkt påverkan på marginalerna, då slopat karensavdrag uppskattas leda till ökade kostnader och potentiellt fler korta sjukdagar, vilket i sin tur ökar belastningen på den befintliga personalen.

Som ett alternativ till slopat karensavdrag lyfter Kristina fram en modell där staten tar ett större ekonomiskt ansvar tidigare i sjukperioden.

– Vi har ansvar för två veckor idag som arbetsgivare. Skulle vi få en andra karensdag, då skulle jag lätt kunna ta den tredje och kanske till och med den fjärde sjukveckan. För då vet jag att vi har personal som verkligen är sjuk, avslutar hon.