Nya lönekrav förändrar förutsättningarna för sommarens besöksnäring

SLITE. Förberedelserna inför sommarsäsongen är i full gång på Gotland. För Jonas Henning, som driver Slite Strand Resort, väntar den tolfte säsongen i ordningen. Men inför årets högsäsong är det inte bara logistik och bemanning som står i fokus, utan även de förändrade reglerna kring arbetskraftsinvandring.

Det höjda försörjningskravet för arbetstillstånd innebär att utländska arbetstagare från länder utanför EU måste uppnå en viss procent av medianlönen i Sverige för att beviljas tillstånd.

Detta påverkar framför allt branscher som traditionellt har lägre ingångslöner, såsom hotell och restaurang.

Utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden

Inom hotell- och restaurangbranschen är personalomsättningen ofta hög och många anställda stannar endast under enstaka säsonger.

Enligt Jonas skapar de nya lönekraven svårigheter för mindre verksamheter på landsbygden.

– Det är rimligt att det finns ett försörjningskrav, men att lägga nivån så pass högt blir problematiskt. Det är en lönenivå som många småföretagare knappt själva kan ta ut, säger Henning.

Han pekar på att de totala personalkostnaderna, inklusive arbetsgivaravgifter, gör det utmanande för verksamheter som kaféer eller mindre hotell att bära de lönekostnader som de nya reglerna kräver. Jonas Henning ställer sig också frågande till nivån på kravet, som i dagsläget ligger runt 34 000 kronor.

Från politiskt håll och inom vissa fackliga organisationer lyfts dock andra aspekter fram.

Förespråkarna för de skärpta kraven menar att åtgärden är en viktig pusselbit för att stärka arbetstagares ställning, motverka utnyttjande och säkerställa goda villkor.

Man framhåller även att förändringen kan uppmuntra till att i första hand anställa personer som redan befinner sig i Sverige och söker jobb.

Kollektivavtalets roll i framtiden

Frågan om hur löner bäst regleras är en central del i diskussionen. Traditionellt sett bestäms minimilöner i Sverige genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) i form av kollektivavtal.

Jonas Henning ser gärna att branschens egna avtal förblir normen för vad som krävs för att kunna försörja sig, snarare än att staten sätter specifika lönenivåer för vissa grupper.

– Vi har redan minimilöner som är framförhandlade av parterna. En heltidslön för en receptionist eller servitris enligt kollektivavtal borde räcka som norm för försörjning.

Samt dessutom hur många Småföretagare kan ta ut en lön på 34,000:-

Samt vem skall ta jobben när kraven inte uppfylls säger Jonas!